Äntligen klart!

Vi ska ju hem till Piteå över jul. Vi ska bila. Eftersom vår kärra inte är helt frisk så hade vi efter många om och men fått tag i en hyrbil (inte helt lätt 1 v före jul, kan jag tala om). Eller, vi skulle åka hem "om väglaget så tillåter".

Då börjar det snöa. Naturligtvis.
Aj lajk snö, men just nu?!

Hade ställt in mig på att nej, det blir nog inte mamsen och papsen i jul och hade därmed uppdämd gråt upp över öronen. Tåg t.o.r. går inte att skrapa fram på datum som passar men däremot tåg upp & flyg ner. Kruxet är ju att C är paniskt flygrädd men då ringer han och säger att han tycker vi ska åka bara jag & Nora. Så nu är resorna bokade (nattåg upp den 18:e och flyg hem den 26:e), familjen meddelad och alla uppdämda tårar har runnit över.

Visst, det är inte jättkul att dela på oss över jul men den bevikelse det skulle framkalla hos Nora att inte få åka (och hos mig, men det är sekundärt) gör att det är värt det.
Så nu är jag glad igen... eller i alla fall mer glad än ledsen.