onsdag 10 september 2008

Dagistrassel

Idag är jag ledsen i ögat för det har verkligen gått upp för mig hur lite Nora trivs på dagis. Hon har inte riktigt uppskattat dagis som det man hör att andra barn gör förrän i vintras och nu har vi märkt en rätt kraftig "tillbakagång", hon vill inte gå dit, hon leker ensam när vi kommer, hon är överlycklig över att bli hämtad...
Bakgrunden är att "storbarnsavdelningen" är begränsad vilket innebar att nästan alla i hennes grupp fick gå upp utom hon och några till. Det var meningen att hennes bästa kompis också skulle hållas kvar men den familjen bestämde sig för att byta dagis under sommaren så nu är hon då ensam tjej (+ tre av killarna) som är "stor" på den nuvarande gruppen. Det här fick vi information om när höstterminen redan startat. Anledningen som jag fick när jag frågade var platsbrist men nu har det krypit fram att de gjort individuella bedömningar om vilka barn som var mogna att gå upp. Och visst, det kan jag köpa, hon har vissa områden hon behöver utvecklas lite mer på, framför allt koncentrationen, men
1) ljug för f*n inte för mig, eller mörka, om anledningen,
2) hur utvecklande är det att vara med 2 - 3 åringar hela dan
3) hur roligt är det att vara instängd på gården/i sandlådan när ens gamla kompisar är i parken, på andra sidan staketet??,
4) när planen som de faktiskt verkade haft spricker - GÖR EN NY!
5) om de ser att Nora inte är glad & lycklig - prata med oss föräldrar! Som platschefen uttyckte det idag, "Ja, det har vi också märkt och nu när ni också reagerar, så...."
Jag har haft gråten i halsen hela dan bara vid tanken på hur j*a ledsen hon var i morse, och hon var verkligen ledsen, inte den "vanliga" pipigheten. Åsså skär det i mammahjärtat när hon pratar om sina jämnåriga kompisa på andra avdelningen som "de stora barnen". De är typ 3 mån äldre....
Maken har legat på de olika stadsdelsförvaltningarna som en igel hela dan i jakten på ett nytt dagis. Nu har iofs platschefen ringt och pratat med mig, utlovat nån form av handlingsplan och att vi ska hållas á jour med vad som händer men det har varit så j*a roddigt med det här dagiset sen start så nu har jag ärligt talat lessnat!!! T ex så finns det 2 personal kvar av de som jobbade där när Nora började för 2,5 år sen...

2 kommentarer:

Anonym sa...

Usch jag blir också ledsen när jag läser hur hon har det. Det är så känsligt med våra barn och man vill att de ska ha det bra. L har också haft perioder när han inte velat gå, men i det stora hela trivs han även fast jag är ganska missnöjd. Men vad gör man när det inte finns några direkta alternativ?
Hoppas det reder upp sig för lillgumman. Kram/Malin

Anonym sa...

Men stackars Nora....=( Vet hur du känner dig nu...*kramar om* Tur att både du o Conny är handlingskraftiga människor och inte bara går o tror att det ordnar sig, för det brukar det INTE göra...
Love you!