Finns det nåt värre....

...än att dutta med en LO en hel em för att sen upptäcka att, nej - det blev inte alls som jag tänkt det. Den här LOn ser kanske inte ut att ha tagit mycket tid och det har den egentligen inte. Vi snackar torktid. Bakgrunden är målad med brun akrylfärg från Panduro och en gul nyans från Adirondack. (Blev så glad när jag hittade mina dabbers och tänkte att de borde vara perfekta till alla stenciler. Det var bara det att de har skurit sig där det legat bortglömda i en låda några år och allt rörande i världen kan inte få ihop dem igen. Nå ja, stöppel/pensel funkar också.) Medan bakgrunden torkade tog jag mig an min titel. Bokstäverna var hemskt fula och jag vet egentligen inte varför jag sparat dem för det fanns bara udda bokstäver kvar, typ de som gick åt till titeln, men den som spar hon har. Ruggade upp dem med sandpapper och grundade med ett lager gesso. När det hade torkat målade jag dem lite slarvigt med först en rödorange färg - torka torka torka - och sen samma gula som på bakgrunden. (Olika partier, alltså). Därefter tog jag mig an mina små chipboardträd (tror det är dem jag stör mig på mest) och färglade stammen brun och kronan i höstfärger. De torkade fort så de fick ett lager crackle paint, rock candy, också. När det var klart hade bokstäverna torkat hjälpligt så det fick ett tjock lager crackle paint, picket fence. Tjocka härliga sprickor ville jag ha så att det gula och orangeröda skulle synas igenom ordentligt. 

*infoga te & macka-avbrott nånstans här*

Stärkt till kropp och själ gick jag tillbaka för att montera ihop alltihop. Och inser att träden är jättefula. Jättejättefula. Åtminstone till den här LOn. Blev till att vända på dem och börja om. Den här gången höll jag mig försiktigt till gult, brunt och grönt. Bokstäverna då? Ja, vad ska man säga? Av nån anledning är det bara den röda färgen som syns trots att den gula också är väldigt kraftig. Åsså var jag tvungen att chalka kanterna för att ... ja, för att det behövdes. Mera torka torka torka.

SEN kunde jag motera. Och inser precis när jag limmat klart att VARFÖR tog jag med de där jäkla träden??? Nå ja, limmat är limmat och jag har inget att sätta dit istället så nu får det vara så. 

Det här är mitt sista bidrag till Scrapptorgets CC och det är ju synd att det ska bli ett sånt antiklimax. Det är utmaning #10, en färgkombination och en höstbild att inspireras av men med ganska fria händer (förutom att det skulle vara en LO, då).  

 

När jag nu har gnällt färdigt så ska jag erkänna två saker: Jag gillar bakgrunden och jag tycker själv att jag var ytterst fiffig som gjorde vimplar av inträdesbiljetten :-) Alltid något.